Konditionstest - check!

I den gröna zonen kan jag fortfarande le...

Igår var det så dags för det stora TESTET, och jisses  vilken rolig och intressant upplevelse det blev! På Google hittade jag Aktivitus i Göteborg, och fick via mail skicka in ett enkelt testunderlag i förväg. Man väljer om man vill springa på löpband eller cykla, och jag valde det sistnämnda eftersom det är cyklat jag gjort mest i vinter. Två timmar före testet fick jag inte äta eller inta gifter av något slag som ex vis kaffe eller snus - glömde (!) dricka 11-kaffet men överlevde till kl 14 efter testet. Puh.

Har ju hört och läst om VO₂MAX, anaerob & aerob tröskel, laktatvärde och en massa andra begrepp men inte förstått i grunden vad de står för - nu skulle jag äntligen få lära mig!

Testet börjar med ett motstånd på 60 W i 3 min, därefter höjs motståndet med 30 W var tredje minut. Jag skulle cykla i ett tempo jag kände mig bekväm i, vilket gick bra ganska länge men plötsligt blev motståndet så tungt att jag fick cykla med väldigt mycket högre kadens och kände omgående hur pulsen stack iväg. När jag så i slutet var tvungen att spurta var det rent ut sagt asjobbigt... Testledaren Patrik pushade mig den sista minuten annars hade jag nog lagt av tidigare än jag gjorde nu :-).

Efter nervarvning blev det dusch, kroppstorkning med papper från offentlig toalett (gick sådär) eftersom jag glömt handduken, inköp av kaffe (äntligen!) och spänd väntan på resultatet - jag hade verkligen ingen aning om hur utfallet skulle bli och måste medge att jag faktiskt var riktigt nervös.

En Monark testcykel, modell äldre och lite halvrostig

Innan träningskompisen Marie gjort sitt test ska jag inte avslöja hur lång (eller kanske kort) tid jag orkade cykla för då kommer hon med sin tävlingsinstinkt att pressa sig själv till kollapsens rand för att klå mig (vilket hon i och för sig kommer att göra ändå eftersom hon är så otäckt stark), men övriga resultat kommer här.


Mitt VO₂MAX-värde i förhållande till kvinnor i min ålder, i Sverige

Syreupptagningsförmåga (VO₂MAX)

2,48 l/min

34 l/kg/min (alltså ovanstående värde förvandlat till liter/kg/min)

För att ha något att relatera till så ligger (enligt vad jag kunnat googla fram = inte helt tillförlitligt) en genomsnittlig svensk kvinna runt 30 år på mellan 34 och 37, och elitidrottskvinnor på mellan ca 60 och 70. VO₂MAX är till stor del genetiskt betingad och den kan absolut tränas upp, men är självklart inte det enda som bestämmer hur bra kondition eller uthållighet man har. 

Maxpuls

179 slag/min

Min maxpuls låg alltså på 179 men Patrik ansåg att den nog ligger högre eftersom jag, trots hans peppning, inte tog ut mig maximalt. Det tyckte dock jag ;-). Riktvärdet man brukar rekommendera när man ska räkna ut sin maxpuls (220 minus åldern) stämmer alltså inte på mig, som då egentligen skulle haft 162. Maxpulsen är genetiskt betingad, kan inte förändras uppåt och sjunker med åldern, men en vältränad persons puls sjunker långsammare.

Mjölksyranivå (laktatnivå)

Mjölksyranivån mättes med blodprov i varje intervall. Genom att koordinera den med min puls vid de olika värdena kom vi fram till vilken pulszon (röd, grön eller blå) jag måste ligga i för maximal träningseffekt, beroende på om jag vill träna intervall, medel- eller långdistans. Det märktes, enligt Patrik, att jag konditionstränat eftersom kurvan gick i en "fin" (obs - Patriks ord som jag girigt sög i mig), låg och mycket sakta stigande kurva för att till slut snabbt skjuta i höjden rejält - alltså precis så som det kändes. Målet är att genom intervallträning sakta men säkert lära kroppen att tåla och klara av att ta hand om mer och mer mjölksyra, och därmed öka min uthållighet och förskjuta den stora mjölksyrastigningen så långt det är möjligt.

Patrik Stigaeus, duktig testledare!

Jag lärde mig alltså väldigt mycket, fick många användbara tips och råd på hur jag ska lägga upp träningen framöver och är supernöjd med både test och resultat. Det känns som att jag fått ett kvitto på att det sätt jag tränat på de senaste åren har varit "rätt" och haft effekt, och att jag kanske slipper hjärt- och kärlsjukdomar framöver. 

Dessutom visade det sig alltså att jag nu, i alla fall fysiskt, är betydligt mycket yngre än vad jag känner mig som och passet visar - yippie! Det firade jag med att simma varannan längd i simhallen i morse snabbare än jag någonsin orkat förut :-). Till och med kamraterna noterade min helt nya, väldigt mycket yngre, simstil. Undrar om jag inte också gick på ett helt annat, skulle nästan vilja säga yngre, sätt till och från bassängen...
Placebo, jag säger bara - PLACEBO!

Min GPS-klocka som hittills bara använts för att mäta distans och fart med, fick jag hjälp att ställa in så att jag kan använda pulsbandet och lära känna mina pulszoner.

Nu är det "bara" att fortsätta på den inslagen väg och hålla tummarna för en god hälsa, så kommer det att kännas toppen i halvklassikern 2014!

Vårvinterfrukostgröt (ingen särskrivning här inte...)