måndag 18 augusti 2014

Att överlista sig själv



Vaknar söndag morgon och behöver inte slå upp ögonen för att inse att det är ett riktigt rusk utanför fönstret. Det räcker att lyssna till smattret på altantaket och det dova djonket från vindspelet.

Mitt sämre jag börjar genast resonera och dividera och argumentera för att jag verkligen inte behöver gå upp och ge mig iväg och simma i det här skitvädret. Visst känns det tunga huvudet och rosslet i halsen som en begynnande förkylning? Och vad spelar ett delmoment i Göteborgsklassikern egentligen för roll?! Uppmaningen blir: ligg kvar, lyssna på radion, lös några korsord och framförallt - stanna inomhus!

Men det är då det händer. Jag tvingar mitt bättre jag att träda in, ifrågasätta och pulverisera ovanstående argument, och bestämmer mig för att välja att lyssna på henne i stället.

En lång stund ligger jag sedan och tänker positiva och peppande tankar som; hur roligt och skönt det kommer att bli att få simma i nittongradigt varmt vatten, hur nöjd jag kommer att vara när jag sätter handen på målgångsbrädan och hör pipet från mitt chip. Och sist men inte minst hur otroligt glad jag kommer att vara när jag går i mål i Finalloppet i november och ytterligare en Göteborgsklassiker är genomförd! :-)

De där tankarna blir efter en stund självgående, och när det är dags för start är jag superladdad! Det är en så otroligt härlig känsla att få vara en del av en glad, målinriktad och stor grupp människor att man blir alldeles full av endorfiner bara av den upplevelsen :-).

Att jag sedan av bara farten lyckades simma mitt snabbaste 1000-meterslopp någonsin gjorde INTE lyckokänslan mindre! :-)

Resultat: 

2014 - 00:33:11

2013 - 00:37:22

2012 - 00:39:52

På återhörande!


                     Målgång - dock inte jag ;-)
                                                                                                      (Bild från Gbg-simmets hemsida)
                    


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar